
- av Danuta Woolona
Merinotröja dam i Tatrabergen – test på leden
- av Danuta Woolona
Hej, jag heter Maria. Under en resa på några dagar till Tatrabergen fick jag möjlighet att testa Woolonas tröja dam i 100 % australisk merinoull.
Vädret i bergen var växlande – mestadels kyligt och mulet, men med några varmare stunder med sol. Det var bra förhållanden för att testa hur en lätt merinotröja klarar packning, vandring, tyngre uppförsbackar och vila.
Texten nedan beskriver skribentens egna erfarenheter. Hur man upplever temperatur, fukt och materialets mjukhet kan variera beroende på person, väder och aktivitetens intensitet.
På fjällresor försöker jag begränsa antalet saker i ryggsäcken. Varje plagg ska vara lätt, bekvämt och gå att använda i olika förhållanden.
Jag valde en tröja i merinoull främst på grund av:
Jag ville ha ett plagg som fungerade både under vandringen och på kvällen efter att jag kommit ned från leden.
Det första jag märkte var hur mjukt materialet var. Tröjan påminde inte om tjocka, traditionella ullplagg. De tunna merinofibrerna var mjuka och jag kunde bekvämt bära tröjan direkt mot huden.
Materialet var också lätt och tog lite plats i packningen. Tröjan var lätt att vika ihop och stoppa i ryggsäcken utan att ta mycket utrymme.
Det var viktigt för mig, eftersom jag på fjällresor hellre tar med några mångsidiga plagg än många kläder som bara passar för en sak.
Under vandringen växlade vädret ofta. Svalare partier blandades med varmare stunder, och ansträngningen berodde på hur brant leden var.
Tröjan fungerade bra tillsammans med de övriga lagren. När det blev kallare tog jag på en extra tröja eller jacka ovanpå. Under intensivare vandring kunde jag ta av ytterlagret och gå i bara tröjan.
Materialet begränsade inte rörelsen och kändes inte tungt. Det uppskattade jag särskilt i uppförsbackarna, när klädernas komfort har stor betydelse för hela vandringen.
På de mer krävande delarna av leden började jag naturligtvis svettas. Merinotröjan hjälpte till att hantera fukten, så materialet gav mig inte samma obehagliga klibbiga känsla som jag har upplevt i en del andra tröjor.
Det betyder inte att plagget alltid förblir helt torrt vid intensiv ansträngning. Mängden fukt beror på temperatur, tempo, ryggsäck och övriga lager.
För mig var det viktigaste att tröjan fortfarande var bekväm under den fortsatta vandringen och en kort paus, även efter en tyngre uppförsbacke.
En av merinons största fördelar var för mig motståndet mot dålig lukt. Efter vandringen hängde jag upp tröjan så att den kunde vädras.
På så sätt kunde jag ta på den igen under resan utan att känna att jag bar ett ofräscht plagg. Det är praktiskt när man vill packa lätt eller inte har tillgång till tvättmaskin.
Hur ofta man tvättar beror förstås på hur intensivt plagget används och på egna preferenser. Merino betyder inte att kläderna aldrig behöver tvättas, men i många situationer kan man göra det mer sällan.
På min resa var en kortärmad tröja ett bra val. Jag kunde bära den ensam eller använda den som första lager under tröja och jacka.
Under kallare månader eller vid starkare vind skulle jag välja en långärmad version. En långärmad tröja skyddar armarna bättre och kan ge mer komfort vid lägre temperatur.
Valet beror främst på:
Alla tröjor som täcker huden bildar en fysisk barriär mellan kroppen och solstrålningen. Hur bra skyddet är beror dock på materialets konstruktion, täthet, färg, hur mycket det är utsträckt och hur fuktigt det är.
Därför ska man inte anta att alla merinotröjor ger en viss UPF-nivå om tillverkaren inte har bekräftat den med ett test.
På de oskyddade delarna av kroppen använde jag fortfarande solskydd. En mycket solig dag skulle jag också överväga en långärmad tröja.
Tröjan såg inte ut som typiska tekniska kläder som bara är avsedda för sport. Efter vandringen kunde jag fortsätta ha den på mig under vilan eller på en promenad.
Det är viktigt för mig, eftersom jag på resor föredrar kläder med flera användningsområden. En tröja kan fungera som:
Med en sådan mångsidighet är det lättare att packa mindre.
Merino har många fördelar, men ersätter inte alla delar av fjällutrustningen.
Tröjan ensam:
Under vandringen utsätts områdena under en tung ryggsäcks remmar särskilt för friktion. Bär du ofta tung packning är det bra att tänka på materialets konstruktion och att ryggsäcken sitter rätt.
Tröjan jag testade var gjord av 100 % merinoull, vilket gav naturlig komfort, mjukhet och mycket bra luktkontroll.
Blandningar av merino och andra fibrer kan vara ett bra val vid intensiv användning. Inslag av polyamid eller elastan kan förbättra hållbarhet, elasticitet och slitstyrka.
Det bästa valet beror alltså på hur du använder plagget:
Till en liknande resa skulle jag ta med:
I fjällen kan förhållandena ändras snabbt, därför ska man inte förlita sig på bara en tröja, inte ens på sommaren.
Efter vistelsen i Tatrabergen uppskattade jag mest:
En tröja i merinoull ersätter inte en regnjacka eller ett varmare lager, men den fungerade mycket bra som grunden i min fjällutrustning.
Till nästa resa skulle jag ta med den igen, och vid en kallare prognos skulle jag komplettera med en långärmad version.
Utifrån min erfarenhet – ja. Särskilt för dig som letar efter en lätt, mjuk och mångsidig tröja för vandring, resor och vardag.
Innan du köper är det bra att kontrollera gramvikt, fiberdiameter, passform och sammansättning för den aktuella modellen. Har du mycket känslig hud kan du testa materialet på en liten del av kroppen först.
Mer om detta hittar du i våra guider:
Upptäck Woolonas tröjor dam i premium australisk merinoull och välj en modell för ditt nästa äventyr.
Dela:
Underställ och kläder i merino året runt – så väljer du rätt
Hur klär man sig för fjällen? Merinokläder för vandring